Januari är förbi och jag försöker landa i nya ämnet jag pluggar. Börjar bygga nya vänskapsband, och kommer överens med mig själv om att det får kännas lite mycket motigt nu i början. Det är helt okej, och det kommer att vända småningom. Nya rutiner börjar hitta sig in och snart känns det väl mer vardag än nytt. En välkommen grej med ny termin och andra studier, är att vi har ledigt på fredagar! Lyxigt va!
Detta år har dragit igång med utmaningar även på arbetsfronten. En av dessa är att Jag har ställt upp för Tenton gym (som håller till i samma byggnad som Ersbodabadet där jag jobbar), och hållit vattengympa några gånger. Det är verkligen en fantastisk känsla man får som instruktör, den där Efter-Passet-Känslan. Som att världen inte kan bli finare än vad den är just då. Tänk på det, ni som går på gruppträningspass, att ge feedback till instruktören (oavsett vad man tyckte om passet). För instruktören är det där passet så mycket mer än ett träningspass, så ge instruktören information för att denne ska utvecklas och bli bättre men nästan ännu viktigare - beröm det du tyckte var bra. Ofta känner man som instruktör att man kunde ha gjort det bättre, och så tror jag alla människor känner ibland. Att man kunde ha gjort det bättre. Och jag tror att alla borde få mer erkännande och uppmuntran än vad som flödar i dagens samhälle. Kraven på prestation är höga, och på vägen att nå sitt mål är det viktigt att man även ser delmålen man gör. Att man uppmärksammar utveckling också, inte bara resultat.
Det var min kvällsfundering det.
Att sprida positivitet.
Att ge feedback, och hjälpa andra växa.
Nu ska jag ladda sömnkontot inför morgondagens vattengympa på Tenton.
Ciao
