onsdag 30 december 2015

Lyx

Lyx är att få komma hem till mat på köksbordet.
Idag har jag jobbat på Ersbodabadet hela dagen och sen GICK jag hem. Det är 6,5 km. Mina vrister gör ont kan jag lova! En sån power walk är väl inget i sig, men det blev ett steg för idag då Jag knappt har suttit en halvtimme på hela dagen. Men nånstans måste man väl börja efter ledigheten.
Och OJ så skönt det var att komma hem! När man halva dagen funderat på vad som är enklast och går fortast att tillaga när man vet att man kommer va vrålhungrig när man kommer hem, då är det en härlig lättnad att se maten stå klar på bordet. Lyx á la Sambo!

Lyx innefattar också att ha så många fina människor i mitt liv, de bästa sorterna. De som man träffar flera gånger i veckan och trivs fantastiskt bra med, de som man har daglig kontakt och det är helt tillräckligt även om man inte ses så ofta, de som man pratar med ofta men saknar att umgås med då avstånden är stora, och så finns de som man knappt pratar med men när man väl hör av varann så är det som om man sågs igår. Man har kvar varann på samma plats i hjärtat oavsett när man pratade/sågs sist. Just en sådan person skypade jag med strax innan jul, min kopia från södra Finland <3

Jag har som sagt jobbat idag, och blir mera både lördag och söndag. Men innan dess ska jag och Roger avnjuta nyårsafton tillsammans med goda vänner. Roger och jag fick ansvar över förrätten, men jag avslöjar inte vad det blir än!

tisdag 29 december 2015

Wasaline

Då var vi på sjön igen!
Påväg hem till fina Umeå och fina lägenheten, äntligen. Äntligen tillbaka till rutin och att få kroppen i balans.
Det är alltid givande att åka till Finland och hälsa på familj och vänner, men minst lika härligt är det att få komma hem igen. Just för att det rubbar en så mycket detta resande. Katten hatar oss antagligen för att hon hamnar resa så mycket. Men nu är det länge tills vi är på Wasaline igen!

Katten har stirrtävling med en labrador, och Roger spelar på mobilen. Jag har lagt igång mitt spotifykonto igen, så jag återupptar lite på musikfronten.

Musik i öronen + kaffe = <3

måndag 28 december 2015

Tillbaka

till vardag och rutin - snart!
Fick börja morgonen med att ringa verkstad. Bilen blev påkörd när den stod i garaget hemma i Umeå, så det kom plåtskador men inget allvarligare. Det går bra att köra, men det är ju en ful buckla i bilen. Så självklart är det ju ett litet problem när man måste föra bilen på besiktning och vidare på reparation, det är ju bökigt, men det är ändå en värdslig grej. 
Man får väl trösta sig med att vi inte står för hela kalaset.

Från en pengaslukare till en annan - vi har bokat resa. Äntligen!
Vi har under en månads tid har vi pejlat läget med resor. Alla möjliga resmål och under tiden mars-maj. Man blir minst sagt snurrig i huvet och fullständigt less till sist, när man kollar och planerar och inget bokas. Allra minst när man upprepar den proceduren i flera dagar och veckor i streck. Men nu äntligen har vi landat i bästa möjliga resan. Vi åker till Malaga/Fuengirola i vår!
Samma kväll som vi bokade resan, så satt Roger uppe halva natten och läste på ännu mer om området och allt man kan göra där. 

Tidigt i vårt förhållande kom vi överens om att vi inte köper gåvor åt varann vid högtider som födelsedagar osv, utan vi sparar pengar till resor. För oss är det mera värt att få uppleva än att ha prylar. Nu har vi "hoppat över" 7 högtider - så nu är det minsann dags att resa!
Vi räknar ju inte in SWE-FIN resorna som att resa. Vi åker och hälsar på familj och vänner, that's it.

Jag tror även det är lite speciellt för både mig och Roger att resa till värme, då vi båda har bott flera månader utomlands. En veckas semesterresa är liksom för lite, men då styrs vi förståss även av jobb och skola. Så vi fick nöja oss med 10 dagar denna gång. Bra så!

Imorgon bitti åker vi hem till Umeå igen, får packa allt ikväll. Innan dess ska jag hjälpa pappa shoppa möbler till nya huset de flyttar till i januari. Så nu ska jag hoppa i duschen så jag är redo att åka när pappa ringer.

Ciao




torsdag 24 december 2015

Julafton

För mig innebär Julafton alltid mat och umgänge i en större grupp. Idag åt vi första omgången hos svärmor, i 4 vändor gick vi till köket och hämtade mat. Mätt? Ja! Följande anhalt var hos min kusin, bara för att hälsa GodJul, där halva min släkt var samlad, och vidare åkte vi hem till mina föräldrar. Där fanns det förståss mer att fylla magen med.
Hemma i Staraby satt vi mest och planerade resor. Månne vi bokar ännu detta år! Har ju nästan tjänat in resan på de dagar jag jobbat nu under jullovet.

Nu har jag och Roger hittat tillbaka till svärmor (där vi nattar), och dricker vin. Roger hjälper sin mor att ställa in hennes nya mobil som hon fick i julklapp, så gissa om teknikfantasten lever loppan? Jag kan då inte tävla om uppmärksamhet mot en ny mobil!
Vi andra inväntar att få börja spela sällskapsspel, men vi får nog vänta ett tag till, därav mitt blogginlägg på själva julafton. ;)

Ha det fint allihopa, och hoppas ni har en härlig jul!

lördag 12 december 2015

Lärarutbildningen

Hämtade ut höstens tenta idag - och hade för tredje gången under utbildningen fått VG, högsta betyg. Vilken lättnad, vilken lycka - det är över och det gick bra! Det är då inte ofta jag kan se ett VG på något av mina arbeten, men desto gladare blir man då de bokstäverna uppenbarar sig.

Denna höst har varit ett pedagogik-block, och kurserna har innehållit bl.a bedömning, motivation, specialpedagogik och rösten. Jag tänkte berätta lite mer om just den sista biten.
Vi har haft tillgång till undervisning av duktiga logopeder, som har preppat oss gällande röst och tal inför läraryrket. Som lärare är rösten A och O, och jag skulle säga att idrottsläraren nästan har mest behov av röstträning. 

Röstanalys
För några dagar sedan fick jag möjlighet att utvärdera min röst och mitt tal, där jag fick läsa upp olika ord och texter. Logopeden har då gett tips på vad jag ska tänka på då jag pratar samt vad jag kan träna på inför och under yrkesverksamma livet som lärare. Som lärare är ju rösten på ett vis vårt levebröd, vi är inte värda mycket utan röst, och att kunna använda den på bästa möjliga sätt är viktigt för vår undervisning. Röstanalysen var väldigt givande och jag rekommenderar att även om man inte har besvär med rösten, besök gärna en logoped eller annan person som kan hjälpa dig i tal/ge förebyggande tips. Oavsett om du är föreläsare, läkare eller dagisfröken. 
Enligt logopeden skall man inte harkla sig. Sluta med det! Man ska istället försöka svälja bort irritationen, ta ett glas vatten.

Just nu har vi inte mycket kvar av denna termin. Nu återstår ett redovisningsseminarium på fredag, opponeringsseminarium nästa veckas fredag, nån enstaka lektion och därefter är det jullov. Under julen skall vi framställa en litteraturstudie, men det känns inte så märkvärdigt. Så jag kan nog säga att det blir ett så gott som ledigt jullov. Jullov innebär oftast jobb för min del, men nu blir det endast nån dag i bageriet - helt ofattbart! Vi tog ett smart beslut, jag och Roger, när vi bestämde oss för att vara i Umeå över nyår. Jag tror denna jul och nyår blir perfekt för oss!

Lollipop firar självklart jul och nyår med oss också.
Här har hon har precis samlat sig, på favoritmattan, efter racing i vardagsrummet.


söndag 6 december 2015

Finlands självständighetsdag

Som många andra finländare har jag och Roger firat, i form av Öppen dörr hos oss igår. Vi bjöd in alla möjliga människor - och fick umgås med både nära vänner och nya bekantskaper, fantastisk kul hade vi! Och oväntat många blev vi! När vi alla tog oss in till stan efteråt så gick jag och Roger iväg och mötte upp Rogers pappa med sambo, då de var här över helgen.

Idag har man väl varit lite på trögare sidan, men vi har städat bra och katten tar igen lite mystid som hon inte fick igår med allt folk och oväsen :)

Jag kan inte fatta att det är så mörkt ute redan, då klockan inte ens är 3 på eftermiddan. Men vi har det mysigt med lite serietittande och julbelysning, och kanske en vi öppnar en glöggflaska till kvällen.

onsdag 2 december 2015

Inom en vecka

Det är mitt mål med uppdatering av bloggen. Att skriva minst ett inlägg per vecka.
Inte bara för att det blir mindre saker att hålla koll på, lättare att komma ihåg vad som hänt på senaste, utan även för att det inte ska bli så monotont. Det är ju urtråkigt att bara rabbla upp vad man har gjort varje dag, och lika tråkigt att läsa sånt. Men ibland vill man helt enkelt dela med sig av en hel del grejer man har gjort, som man har tyckt att har varit kul, viktiga eller intressanta (iaf för ens närmaste vänner och familj som läser).
Ibland tror jag också att man mår bra av att få skriva av sig allt, lite som att konstatera att man gjort en hel massa saker även om kanske känner att man har legat på latsidan. Man får ett slags erkännande för sig själv att man har varit aktiv, eller att man har ett händelserikt liv. Och genom att skriva ner händelser, håller man koll på sig själv. Man kan gå tillbaka och kolla när något hände, hur det kändes då osv.

När jag ibland bläddrar tillbaka i mina inlägg (långt bak) så inser jag saker om mig själv, som jag inte såg just då i skrivande stund, vilket gör att jag märker att jag växer. Hela tiden. Det är en skön känsla. Att veta att man utvecklas.
Även om blogginläggen är få under en period så säger även det vissa saker.

Just nu sitter jag vid köksbordet och beundrar mina fina rosor som sambon gav mig idag. Idag är det 16 månader sen det där bröllopet, bröllopet som var någon annans, men som kom att bli en så viktig tillställning för oss. Vi fann varann.
Efter vår studentförenings (SMISK) styrelsemöte cyklade jag hem, och möttes i hallen av ett katt som har vällt ner julgranen (ja, dekorationer rullade på golvet och katten var överlycklig), och en sambo som viftade in mig till köket. I köket stod en Polka-Amaryllis, en bukett orangea rosor, och en chokladask. Vartefter jag doftade på rosorna och öppnade påsen, insåg jag att det fanns ännu mer... ETT PLAYSTATION-SPEL!?
Roger hade flinet upp till öronen och jag kunde ju inte annat än skratta. Han har suktat efter det där spelet ett tag nu, hållit i det många gånger i affären. Så jag anade att det skulle hitta hem till oss småningom.

Nu ska jag försöka locka bort Roger från TVn med lte Toffifee och en kopp te.. Wish me luck.
Ciao